Vad är whisky? 

Whisky är ett samlingsnamn som alla kan använda som gör denna gudadryck antingen de befinner sig i Japan, Indien, USA, Sverige – eller på någon annan plats på planeten. Det var irländarna som kom först över mållinjen när det gäller att göra whisky (eller whiskey som det kallas där), men det blev skottarna, som tog åt sig både äran och förtjänsten.

Så tillverkas skotsk whisky Detta enkla samlingsnamn innefattar en blandning av två ganska olika whisky-typer, som slutligen blandas för att få en enhetlig produkt. Man börjar med att göra merparten av innehållet genom att bereda så kallad Grain Whisky. Detta är ett destillat som påminner lite om vodka, och som är förhållandevis lätt och snabb att tillverka i en snillrik pelarformad destillationsapparat. Råvaran, som destilleras, är antingen vete eller majs med en liten tillsats av kornmalt (dvs. det har blötlagts i vatten och börjat gro innan det har torkats i en ugn). Därefter mal man önskad mängd, tillsätter vatten och jäst och destillerar det efter avslutad jäsning (i detta skede påminner det om öl). Nu kommer det svåra nämligen stamfadern till all skotsk whisky, maltwhisky. Det behövs 10–40 % av den för att få en god Blended Scotch Whisky. Här används korn som blötläggs i vatten tills det börjar gro. Groddningen kan avstannas genom att kornet torkas i en ugn – eller över varm torvrök - det sistnämnda används mest på ”whiskyön” Islay. Därefter mal man det torkade kornet, tillsätter jäst och destillerar den fermenterade vätskan i stora lökformade kopparkittlar – som kallas ”Potstills”. Det var det – nu är det bara att blanda/blend (därav namnet) de två whiskytyperna – sådär!

Kort och gott…

• Det ligger ständigt ca 17 miljoner ekfat med whisky och mognar i Skotland – av det försvinner vart år ca 2 % (änglarnas andel), men staten är snäll och accepterar upp till 2,5 %!
• Blended whisky står för ca 90 % av omsättningen
• Ca 90 % av all maltwhisky används för framställning av blended whisky.
• Det är lite av övertro att det lokala vattnet betyder mycket för smaken – de senaste undersökningarna tyder på att det bara har ca 10 % inverkan.
• Maltwhisky görs i Skotland på bara ca 80 aktiva destillerier, trots att den är stamfadern till all skotsk whisky (blended whisky blev ”officiell” först 1853)

Slaìnte (uttalas: slajnte) Det betyder skål på gaeliska, vilket var de inföddas språk på dessa nordliga breddgrader – liksom ordet whisky kommer från det gaeliska ”uisge beata” som betydde ”livets vatten”. En bra introduktion till skotsk whisky är att starta med att prova olika sorters blended whisky, där allt med istärningar, vatten och även cola är tillåtet – ett riktigt bra exempel är den mest sålda i Skotland, nämligen Famous Grouse – och naturligtvis den 12-årige Chivas Regal. Nästa steg är att förflytta sig vidare till maltwhiskyn. Här är det en god idé att starta med en 3-faldigt destillerad Auchentoshan från The Lowlands (Glasgow) – därefter att förflytta sig upp i Highlands, närmare bestämt Speyside och applicera sina kunskaper på de lite kraftigare – som t.ex. Glenfiddich, Macallan, Glenlivet och Aberlour. Slutligen kommer man inte undan de kraftigt torvrökta sorterna från den vindpiskade ön Islay, mellan Skotland och Irland. Här rekommenderar vi att börja med Caol Ila, och fortsätta med Bowmore, Lagavullin, Ardbeg och Laphroaigh.

Så provsmakar du en maltwhisky

• Det finns speciella testglas för detta ändamål med ett litet glaslock för att hålla kvar doften – ibland ingår de i köpet, men ett vitvinsglas eller cognacsglas kan också användas.
• Njut av den ofta bärnstensgyllene färgen, rulla den försiktigt runt i glaset så att det bildas ”gardiner” längs insidan av glaset. Tumregel: ju långsammare de rinner desto äldre är whiskyn
• Lukta på den, men inte på samma sätt som med ett vin (detta är starkt med en alkoholhalt på ca 43 %).  Låt i stället glaset passera i en glidande rörelse under näsan. Om alkoholen bränner skarpt i näsan ökar man avståndet till glaset tills man kan lukta de olika dofterna. Om det är så kallad ”Cask Strenght”, dvs. med outspädd fatstyrka på mellan 50–65 % alkohol, är rekommendationen att man tvättar händerna i ett par droppar av den och väntar ca 15 sekunder, innan man luktar på handen…
• Lägg” en kännbar mängd på tungan – omkring 1 cl och låt den ligga kvar ca 8–10 sekunder för att känna efter, om den bränner på tungan, verkar lätt eller fruktaktig. Yngre whisky ”bränner” först på tungspetsen, medan gamla och ädla ”värmer” långt tillbaka på tungan.
• Ge den ett par droppar vatten för att öppna smaken – eventuellt genom att använda ett avklippt sugrör som pipett. Kom ihåg att yngre whisky tål mer vatten än gamla.
• Slutligen! – nu kan du luta dig tillbaka och njuta av de gyllene dropparna och tänka på att du har en helt ny värld att utforska, där skillnaderna från år till år – och mellan olika destilleriers specialtappningar – är näst intill oändliga.